Tuva lever rövare
I skrivandets stund mullrar stormen Tuva utanför fönstret för allt vad den är värd och jag är verkligen glad över att jag sitter inomhus invirad i en nyinköpt filt och med en stor kopp rykande te vid min sida. Annat var det för några timmar sedan, när jag på väg ner till träningen, bärandes på hela bandytrunken, gick med huvudet nedsänkt för att inte få det horisontellt flygande regnet i ansiktet och undrade vad i all sina dar det va som sved så obarmhärtigt på benen? Svaret fick jag ganska så snabbt när jag klev in i omklädningsrummet och insåg att hela jag var dygnsur, förfrusen och att det som hade svidit på benen var jeansen som satt som förstelnade tights. Avklädnad från topp till tå va det som gällde och in med ytterkläderna i torkskåpet. När jag på hemvägen återigen vandrade i stormen, med samma kroppshållning, funderade jag på vilken i raden av årets stormar Tuva är? Har det inte varit ovanligt många småstormar i år? För egen del tror jag, att snart kan nog inte ens även de mest klentrogna förneka klimatproblemen. Frågan är bara om det inte är för sent, om nu mot all förmodan alla kineser, jänkare och européer (enligt statistik de som står för de största koldioxidutsläppen) skulle komma till insikt.
Dagens isträning blev av ovanstående anledning inställd. Istället roade sig laget för dagen med det s.k. sparkpasset. Ett pass där vi använder vikter som vi virar runt vrister och handleder och utför för det ovana ögat tämligen komiska rörelser, varav en går under benämningen "Hunden".
Den nya trenden inom laget är att färga skenorna svarta, enligt mitt tycke mycket fagert. Först ut var Brandin som gärna vill se sig själv som den stora retro-trendsättaren, men tyvärr Fredrik, har sätt många i årets upplaga av både elitserien och allsvenskan som spelat med svartsprayade skenor, så du får inte ta åt dig den stora äran, även om du var först ut i laget. Whatever ni fans får ta en extra titt på skridskorna nästa match. Speciellt då på mina, Lindbergs, Vaihelas och Brandins.
Träning i hallen imorgon. Skönt att veta att det kommer att bli en bra träning, något man aldrig kan vara säker på nu för tiden. Isen har faktiskt blivit bra där uppe nu, lite för hård enligt mig men inget som går att klaga på. Rykten går om att de tidigare tagit vatten ifrån dammen som ligger en bit ifrån Jennylund och på så vis via ismaskinerna fått med sig grus in på plan, och där av det bedrövliga grepp som vi spelare hade på isen.
För er som missat det så pågår bandy-VM i städernas stad Moskva denna vecka. Succé? Svar; NEJ!
Trots att mästerskapet spelas i den mycket centralt belägna arenan "Olimpiskij" med en publikkapacitet på 35000 inomhus, så är Moskvaborna oerhört svårflörtade och har betydligt viktigare och roligare saker för sig och jag kan förstå dem. Bandy VM suger! (ursäkta franskan)
Ärligt talat hur intressant är det med ett världsmästerskap där det står mellan två lag, snällt sagt tre, och där alla andra resultat är i stil med 18-2, 17-3, 17-2. Tydligen lockas inte publiken ens i en småstad som Västerås (800) eller i en by som Edsbyn (400), där landskamperna mot Ryssland spelades i slutet av förra året. Hur ska det då kunna locka folk i en stad som har ett av världens största och mest variationsrika kulturutbud?
I Ryssland anses att man borde satsa på att få med sporten i OS. För det behövs ett gäng blåbärsnationer, då det krävs 25 internationella förbund för att ta sig in i programmet. För tillfället har IBF 13 men under VM pågår, enligt "Boris Skrinnik", Vaihela d.ä. efterträdare i internationella bandyförbundet, samtal med Kina, Armenien och Litauen om medlemskap i IBF. En eventuell OS-plats anses som mycket viktigt i propagerandet för bandyn, som även i Ryssland upplevt en viss tillbakagång. Man hoppas helt enkelt att genom detta fler skall få upp ögonen för idrotten, att antalet utövande nationer blir fler och att på så vis även få den spetsen som krävs för att exempelvis ett Världsmästerskap skall bli riktigt intressant. Svåra mål, men säkerligen det som krävs för att få tillbaka intresset för den internationella bandyn.
Nä nu ska jag gå och lägga mig med Tuva viskandes i öronen. Min syster hade en teori om att man borde döpa stormarna med namn som gav mer känsla av rugg och rusk. Hon gjorde tom. En rubrik på sin blogg som exempel.
"Igår härjade Ursula i södra Sverige - femtiotusen hushåll fortfarande strömlösa"
Ursula är alltså namnet. Tuva känns lite väl mysigt och oförargligt. Skulle ni våga öppna dörren om Ursula kom på besök?
- Detta har varit en morot för oss alla och nu har den släckts!
Rolf Zetterlund
God natt gott folk
82
